Det nordliga ljuset

Det nordliga dagsljuset och dess betydelse för boendet

Människan har ett naturligt behov av att känna samhörighet med naturen. Därför utformar vi byggnader inte bara för att skydda våra liv mot väder och naturkrafter, utan också för att skapa en förbindelse med dem. Vårt favoritmaterial är lokalt trä: det ger både skydd och trygghet samt en påtaglig kontakt med den omgivande naturen. De andra centrala elementen i vår design stärker denna koppling till naturen: frisk luft, behagliga vyer och tillräckligt med dagsljus.

Dagsljuset är viktigt för vårt välbefinnande

Tillräckligt med dagsljus är avgörande för vårt välbefinnande. Det styr vår inre klocka och reglerar blodtrycket, hormonbalansen, ämnesomsättningen och vitaminproduktionen. Dagsljuset höjer också humöret och förbättrar den kognitiva prestationsförmågan. I byggnader med tillräckligt dagsljus mår vi bättre, är mer produktiva, friskare och lyckligare.

Det nordliga ljusets särprägel återspeglas i arkitekturen

Vi som bor i norr har ett särskilt förhållande till dagsljuset. Vi upplever ofta att det antingen finns för lite eller för mycket av det. Det nordliga ljuset är unikt på många sätt. Eftersom solen inte ens på sommaren stiger mycket högre än cirka 53 grader över horisonten, måste solljusets infallsvinkel mot byggnadernas fasader och interiörer beaktas noggrant redan från början av designprocessen. På sydligare breddgrader är det framför allt horisontella ytor som ger skydd mot solen, medan det här i norr är de vertikala ytorna som tar emot mer direkt solljus – och därmed även mer värme och ljus.

Solens värme och ljus är sällsynta och värdefulla under den nordliga vintern. Därför välkomnar vi dem in i byggnaden på alla möjliga sätt genom att utforma höga glasväggar och stora öppningar mot söder. Passiv solenergi är en urgammal princip som, när den tillämpas på rätt sätt, fungerar särskilt väl under den kalla årstiden i nordliga klimat, eftersom skillnaderna mellan fasader som vetter mot norr respektive söder är stora.

På sommaren kan det direkta solljuset däremot tränga långt in i byggnaden genom höga glasfasader som vetter mot söder, öster och väster. Även i vårt klimat kan detta snabbt leda till överhettning, vilket är en oönskad effekt med tanke på hälsa, energibrist och global uppvärmning. För dagsljuset gäller samma principer som för allt annat i naturen: balans och anpassningsförmåga är avgörande.

Utöver ljusets infallsvinkel är det viktigt att beakta de ytor som ljuset träffar. Under ungefär halva året reflekterar och sprider snön ljuset på ungefär samma sätt som vatten och fördelar det inte bara över väggar och golv, utan även över tak. Detta måste beaktas vid materialvalen. Om ytorna är reflekterande, ljusa eller mörka påverkar det ljusets kvalitet i interiören. Diffust ljus har andra egenskaper än direkt solljus: det skapar färre skuggor, minskar bländning och dämpar upplevelsen av färger i rummet.

Hur kan allt detta genomföras i praktiken vid utformningen av en bostad?

Utgångspunkten är den fysiska omgivningen, som alltid är vår viktigaste inspirationskälla och utgångspunkt för designen. Byggplatsens egenskaper formar husets arkitektoniska helhet – med andra ord husets form och planlösning. Var finns det bästa ljuset, åt vilket håll öppnar sig de bästa vyerna, vilken är den förhärskande vindriktningen, finns det särskilda integritetsaspekter att ta hänsyn till och hur anländer man till hemmet? Alla dessa faktorer påverkar placeringen av byggnadens olika funktioner. På så sätt får varje rum ett optimalt läge, god tillgänglighet, skydd, utsikt samt rätt mängd och kvalitet av dagsljus.

De rum där vi vistas mest, såsom vardagsrum och kök, placeras exempelvis på den sida där utsikten är bäst och ljuset som mest levande. Vad som är det bästa ljuset beror på den boendes livsstil. Själv älskar jag – liksom de flesta av mina kunder – när soluppgången når direkt och långt in i köket och skapar en ljus och glad stämning vid frukosten. Detta innebär höga glasfasader mot öster. Jag uppskattar också solnedgången från vardagsrummet, där stora öppningar, såsom skjutdörrar, förenar interiören med utemiljön. En orientering mot söder och väster är då optimal. En markis eller ett takutsprång ovanför skjutdörrarna är nödvändigt för att ge skydd både mot regn och mot alltför stark sol under dagens varmaste timmar.

Under dagen är det bäst att arbeta hemifrån i svala rum där ljuset är dämpat och enkelt kan regleras. För detta är byggnadens norra sida optimal: det vackert återhållsamma nordliga ljuset är jämnt och lugnande. Att sova gör man utan undantag bäst i rum som är tysta och mörka. Att vakna känns däremot mest naturligt när solljuset filtreras genom gardinerna. Det innebär att sovrummen med fördel orienteras mot öster: svala kvällar och ljusa morgnar. På så sätt sluts cirkeln. Alla boendets funktioner har ett optimalt väderstreck, och detta faller på ett naturligt och harmoniskt sätt samman med kompassens riktningar.

Naturlig klimatreglering

Den tekniska utvecklingen gör det allt enklare att njuta av rikligt med dagsljus i alla rum. I dag är det konstruktionsmässigt möjligt att uppföra träbyggnader med stora glasytor. Glas isolerar numera mångdubbelt bättre än för bara några år sedan, och det finns allt fler produkter på marknaden som gör det möjligt att reglera mängden och kvaliteten på det ljus och den värme som tränger in i interiören. Sådana lösningar är till exempel reflekterande invändiga eller utvändiga solskydd, justerbara lameller och luckor samt utskjutande konstruktioner som minskar mängden middagssol i interiören utan att blockera utsikten.

Även traditionella metoder för att reglera dagsljuset är fortfarande relevanta – och blir allt viktigare i en tid då våra värderingar alltmer inriktas på att minimera vardagens miljöpåverkan. Enligt min uppfattning underskattas betydelsen av lövträd runt huset kraftigt. Särskilt i vårt klimat ger lövverket ett naturligt skydd mot solen på sommaren, medan ljuset under de mörkare årstiderna filtreras genom de kala grenarna långt in i interiören. Än en gång har naturen ordnat detta åt oss.

I designen är det också viktigt att beakta integriteten: mer är inte alltid bättre

Lövträd och teknik kan dock inte lösa allt. På sommaren kan de skymma oönskade vyer i båda riktningarna, men på vintern öppnas utsikten ändå. När boendet blir allt tätare, även i det glest befolkade Finland, måste integriteten ofta beaktas. Därför kan jag inte nog betona hur viktigt det är att noggrant placera och orientera de stora glasytor som på ett så betydande sätt förbättrar vår livskvalitet. En rotation på bara några grader av byggnaden, fasaden eller till och med ett enskilt fönster kan göra en avgörande skillnad för hur vi – eller våra grannar – upplever våra ljusa och trivsamma rum. Ibland innebär detta också att fönstrens storlek behöver minskas. I praktiken behöver vi trots allt även en viss mängd väggyta för förvaring och fast inredning, eller för den känsla av skydd och trygghet som en massiv träyta naturligt ger oss.

Avslutningsvis

När den fysiska omgivningen utgör utgångspunkten för designen och naturens principer om balans och reglering alltid hålls i åtanke, kan vi säkerställa att varje byggnad vi utformar tar vara på sin omgivning på bästa möjliga sätt. När glas och dagsljus används på ett genomtänkt och omsorgsfullt sätt i de byggnader där vi lever, förbättrar de utan tvekan vårt sätt att uppleva våra egna liv och världen omkring oss.

Helga Traksel, M.Arch/SAFA